En hel del av det som ingår i föreläsningarna är sådant som vi redan har gått igenom inom, se anteckningar från tidigare terminer/kurser. Det finns också länkat till en hel del av detta.
Läs mer om detta i detalj: Kranialnerver - dessa (alla) ska vi kunna till tentan, både namn och funktion Benen
Termer: Differentialdiagnos: särskiljande av sjukdomar med likartade symtom Neurokranium: (nylatin neurocraʹnium), hjärnskål, den del av skallen som skålformigt omger och skyddar hjärnan. De ben i skallen som har kontakt med CNS.
ÖNH och odontologi är tätt förknippade. Det kan hända att pat. som hör till ÖNH söker sig till tandläkare och tvärtom. En pat. kan tro att det är problem med en tand när det egentligen är något som ÖNH tar hand om. I stora delar av världen har käkkirurger (KK) större arbetsområde. I Sverige är det oftast så att ÖNH är huvudansvarig. I underkäke är det oftast KK som har ansvaret med för det mesta när det gäller ÖK så är det ÖNH och/eller plastik som har ansvar (gomspalt till exempel). För att kunna kommunicera och förstå varandra är det viktigt att ÖNH och tandläkare har kunskap om varandras områden. Det är också därför som det är viktigt att vi har kunskap om detta.
Spottkörtelsbehandling sker i Göteborg ibland av KK och ibland av ÖNH.
Gränsen mellan ÖNH och odontologi är inte helt skarp. Ett exempel är hur nära käkleden ligger till örat. Knakljud från käken hörs ofta tydligt eftersom det ligger så nära örat. Trauma som drabbar området kan ge små blödningar som påverkar öronområdet och/eller käkleden. Det gör också att det är ett komplicerat område att operera.
Områden
Skallens och ansiktets ben
Blodkärl
Muskler
Nerver
Spottkörtlar
Munhåla
Svalg
Struphuvud
Matstrupe
Näsa, bihålor
Nässvalg
Sköldkörtel
Sinnesorganen
Neurocranium
De ben i skallen som har kontakt med CNS
Os frontale
Pannbenet. Oparigt ben anterior på skallen. Gränsar anterior emot os nasale, maxilla, os sphenoidale, os lacrimale, os ethmoidale (de sista tre gränsar i orbita/ögonhålan). Gränsar lateralt emot os zygomaticum och gränsar posteriort emot os parietale.
Os parietale
Hjässben. Gränsar anteriort emot os frontale, anterolateralt emot os sphenoidale, lateralt emot os temporale och posteriort emot os occipitale.
Os occipitale
Nackbenet. Gränsar på sin inferiora sida emot os sphenoidale, på sin laterala sida emot os temporale och rostralt emot os parietale.
Os temporale
Tinningben. Parigt ben som gränsar till os sphenoidale (via ala majores), os zygomaticum (via arcus zygomatiucm), os parietale och os occipitale.
Processus styloideus, ett ligament till tungbenet. Detta ligament kan hårdan och bli benliknande. Det kan påverka kärl och nerver i området. Det kan vara svårt att dra gränser mellan vems vårdområde det är.
Os sphenoidale
Kilbenet. Gränsar emot os frontale, os occipitale och os temporale.
Os ethmoidale
Silbenet. Oparigt ben som utgör en del utav näshålas laterala väggar och en stor del utav näsans skiljevägg.
Fossa cranii anterior, media et posterior
Främre-, mellersta- och bakre skallgropen. De håligheter som hjärnan förvaras i.
Viscerocranium
”Resterande delar utav skallens skelett”. Ansiktsskelettet.
Maxilla
Överkäksbenet.
Os nasale
Näsbenet. Sitter ovanför den anteriora ingången till näshålan, emellan delar av maxilla och under os frontale.
Os lacrimale
Tårbenet. Lateralt om os nasale och maxillas ”näsdel”. Utgör del utav den mediala sidan utav orbita.
Os zygomaticum
Okbenet. Infogat emellan os temporale, os frontale och maxilla (gränsar till os sphenoidale i orbita) Utgör den laterala sidan utav orbita. Bildar okbågen (arcus zygomaticum) tillsammans med en del utav os temporale. Detta ben (bågen) formar till stor del hur vårt ansikte ser ut. Det är också ofta detta ben som skadas vid trauma mot ansiktet. Det uppstår ofta en fraktur som drabbar okbågen och en benbit hamnar bakåt, inåt och uppåt. Detta kan naturligtvis drabba ocklusion och interkuspidation.
Enligt vårdguiden 1177:
Efter en skada på okbenet är det vanligt att man får nedsatt känsel på och under kinden. En känselnedsättning brukar man vänja sig vid och efter ett tag tänker man inte längre på den. Ibland kan kinden även få ett lite annorlunda utseende och om ögat har skadats kan man få nedsatt syn och även dubbelseende. Man kan också få svårt att gapa stort och att bita ihop.
Symtom
Om man har skadat okbenet är det vanligt att
det gör ont i kinden
man får en svullnad och ett blåmärke över kinden och under ögat
kinden ser annorlunda ut, till exempel kan kindknotan se ut att sticka ut eller vara ojämn i konturen
det är svårt att gapa
man har domningar över kinden ner mot tänderna.
Behandling
Om det enbart är en mindre spricka i okbenet brukar inte operation behövas. Men man brukar få rådet att äta lättuggad mat tills sprickan är läkt, eftersom tuggrörelserna kan göra att det läker sämre. Om benet inte ligger på plats brukar man bli sövd. Läkaren skär en liten öppning vid till exempel tinningen eller under överläppen och flyttar bitarna till rätt plats. Om det är flera sprickor brukar läkaren göra ett större snitt och laga benet med en eller flera plattor av metall eller annat material.
Man behöver inte bara sätta tillbaka pat. ben, men bett och ocklusion har ÖNH inte någon koll på. De kan operera benet men korrigerar inte bettet. . Innanför okbågen går en hel del muskelfästen och om muskeln inte får plats att röra sig så kan det leda till problem med att tugga eller ens gapa. Det är alltså KK, specialisttandläkare och tandläkare som behövs. Det räcker inte med att ansiktet ser någorlunda symmetriskt ut. Vi kan till exempel behöva göra en bettslipning.
Os palatinum
Gombenet. Har en horisontell del (utgör bakre delen av hårda gomen, palatum durum) och en vertikal del som utgör en liten, posterior del utav näsans skiljevägg samt den bakre delen utav näshålans laterala väggar.
Concha nasalis inferior
Nedre näsmusslan på näshålans laterala sidor. Eget ben.
Vomer
Plogbenet. Oparigt ben som utgör bakre, nedre delen utav näsans skiljevägg.
Palatum durum
Den hårda gomen. Utgörs utav maxilla och den horisontella delen utav os palatinum.
Mandibula
Underkäksbenet.
Os hyoideum
Tungbenet. Hjälper till vid tung- och svälgrörelser genom att skapa en hävarm för de involverade musklerna. Hålls på plats utav muskler och senor.
Arcus zygomaticum
Okbågen. Består utav både os zygomaticum och os temporale.
Processus zygomaticus ossis temporalis
Den bakre delen utav arcus zygomaticum som tillhör os temporale.
Processus temporalis ossis zygomaticus
Den främre delen utav arcus zygomaticum som tillhör os zygomaticum.
Blodkärl huvud & hals
Arteria carotis
A. carotis interna
A. carotis externa
A. facialis
A. temporalis
Vener med samma namn
Blödning från huvud hals regionen kan vara besvärlig. Det är svårt att komma åt och blödningen blir svår att stoppa. Vid borttagning av visdomständer kan det exempelvis vara lätt att komma åt buccalisvenen och orsaka en böjning.
Viss mimiskt muskulatur är ringformad, vilket är lite speciellt. Om en skada inte sutureras ordentligt kan orbicularismusklerna läka på ett sådant sätt att muskelfästerna dras in och det blir en grop.
Vad det gäller trauma för ansiktets muskler så gäller inte 6 timmar regeln. Det kan ha gått upp till 15 timmar och det går bra att suturera. Det behöver inte bara sekundärläka. I munhålan gäller upp till 24 timmar. Det bästa om man (eller ens barn) slagit sig och exempelvis bitit igenom läppen är att få det behandlat av KK än av någon annan specialist. Föreläsaren anser att limning inte bör ske i ansiktet. Suturer ska göras tunna och de ska tas bort efter 5-6 dagar. Utvändigt använder man sig inte av resorberbart materialt, insidan går det bra dock. Det blir mycket bättre resultat med suturer än lim och strips. Om muskler drabbats så ska de sutureras först och sedan de övre lagen.
Kranialnerver
Vi har 12 s och de styr mycket av huvudets och halsens funktioner
Känsel
Muskelrörlighet
Sinnesorganen
Vid sinusit så påverkar n. infraorbitalis som går genom sinus maxillaris (i taket) och den blir irriterad vid inflammation. N. lingualis kan påverkas vid borttagning av visdomständer. Det kan också ske att en tandläkare lägger anestesi så att n. lingualis drabbas, vilket då kommer att påverka motoriken.
EJ KLAR
Klinisk Anatomi
En hel del av det som ingår i föreläsningarna är sådant som vi redan har gått igenom inom, se anteckningar från tidigare terminer/kurser. Det finns också länkat till en hel del av detta.
Läs mer om detta i detalj:
Kranialnerver - dessa (alla) ska vi kunna till tentan, både namn och funktion
Benen
Termer:
Differentialdiagnos: särskiljande av sjukdomar med likartade symtom
Neurokranium: (nylatin neurocraʹnium), hjärnskål, den del av skallen som skålformigt omger och skyddar hjärnan. De ben i skallen som har kontakt med CNS.
ÖNH och odontologi är tätt förknippade. Det kan hända att pat. som hör till ÖNH söker sig till tandläkare och tvärtom. En pat. kan tro att det är problem med en tand när det egentligen är något som ÖNH tar hand om. I stora delar av världen har käkkirurger (KK) större arbetsområde. I Sverige är det oftast så att ÖNH är huvudansvarig. I underkäke är det oftast KK som har ansvaret med för det mesta när det gäller ÖK så är det ÖNH och/eller plastik som har ansvar (gomspalt till exempel). För att kunna kommunicera och förstå varandra är det viktigt att ÖNH och tandläkare har kunskap om varandras områden. Det är också därför som det är viktigt att vi har kunskap om detta.
Spottkörtelsbehandling sker i Göteborg ibland av KK och ibland av ÖNH.
Gränsen mellan ÖNH och odontologi är inte helt skarp. Ett exempel är hur nära käkleden ligger till örat. Knakljud från käken hörs ofta tydligt eftersom det ligger så nära örat. Trauma som drabbar området kan ge små blödningar som påverkar öronområdet och/eller käkleden. Det gör också att det är ett komplicerat område att operera.
Områden
Neurocranium
De ben i skallen som har kontakt med CNSOs frontale
Pannbenet. Oparigt ben anterior på skallen. Gränsar anterior emot os nasale, maxilla, os sphenoidale, os lacrimale, os ethmoidale (de sista tre gränsar i orbita/ögonhålan). Gränsar lateralt emot os zygomaticum och gränsar posteriort emot os parietale.
Os parietale
Hjässben. Gränsar anteriort emot os frontale, anterolateralt emot os sphenoidale, lateralt emot os temporale och posteriort emot os occipitale.
Os occipitale
Nackbenet. Gränsar på sin inferiora sida emot os sphenoidale, på sin laterala sida emot os temporale och rostralt emot os parietale.
Os temporale
Tinningben. Parigt ben som gränsar till os sphenoidale (via ala majores), os zygomaticum (via arcus zygomatiucm), os parietale och os occipitale.
Processus styloideus, ett ligament till tungbenet. Detta ligament kan hårdan och bli benliknande. Det kan påverka kärl och nerver i området. Det kan vara svårt att dra gränser mellan vems vårdområde det är.
Os sphenoidale
Kilbenet. Gränsar emot os frontale, os occipitale och os temporale.
Os ethmoidale
Silbenet. Oparigt ben som utgör en del utav näshålas laterala väggar och en stor del utav näsans skiljevägg.
Fossa cranii anterior, media et posterior
Främre-, mellersta- och bakre skallgropen. De håligheter som hjärnan förvaras i.
Viscerocranium
”Resterande delar utav skallens skelett”. Ansiktsskelettet.Maxilla
Överkäksbenet.
Os nasale
Näsbenet. Sitter ovanför den anteriora ingången till näshålan, emellan delar av maxilla och under os frontale.
Os lacrimale
Tårbenet. Lateralt om os nasale och maxillas ”näsdel”. Utgör del utav den mediala sidan utav orbita.
Os zygomaticum
Okbenet. Infogat emellan os temporale, os frontale och maxilla (gränsar till os sphenoidale i orbita) Utgör den laterala sidan utav orbita. Bildar okbågen (arcus zygomaticum) tillsammans med en del utav os temporale. Detta ben (bågen) formar till stor del hur vårt ansikte ser ut. Det är också ofta detta ben som skadas vid trauma mot ansiktet. Det uppstår ofta en fraktur som drabbar okbågen och en benbit hamnar bakåt, inåt och uppåt. Detta kan naturligtvis drabba ocklusion och interkuspidation.
Enligt vårdguiden 1177:
Efter en skada på okbenet är det vanligt att man får nedsatt känsel på och under kinden. En känselnedsättning brukar man vänja sig vid och efter ett tag tänker man inte längre på den. Ibland kan kinden även få ett lite annorlunda utseende och om ögat har skadats kan man få nedsatt syn och även dubbelseende. Man kan också få svårt att gapa stort och att bita ihop.
Symtom
Om man har skadat okbenet är det vanligt attBehandling
Om det enbart är en mindre spricka i okbenet brukar inte operation behövas. Men man brukar få rådet att äta lättuggad mat tills sprickan är läkt, eftersom tuggrörelserna kan göra att det läker sämre. Om benet inte ligger på plats brukar man bli sövd. Läkaren skär en liten öppning vid till exempel tinningen eller under överläppen och flyttar bitarna till rätt plats. Om det är flera sprickor brukar läkaren göra ett större snitt och laga benet med en eller flera plattor av metall eller annat material.http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Skador-pa-okbenet/
Man behöver inte bara sätta tillbaka pat. ben, men bett och ocklusion har ÖNH inte någon koll på. De kan operera benet men korrigerar inte bettet. . Innanför okbågen går en hel del muskelfästen och om muskeln inte får plats att röra sig så kan det leda till problem med att tugga eller ens gapa. Det är alltså KK, specialisttandläkare och tandläkare som behövs. Det räcker inte med att ansiktet ser någorlunda symmetriskt ut. Vi kan till exempel behöva göra en bettslipning.
Os palatinum
Gombenet. Har en horisontell del (utgör bakre delen av hårda gomen, palatum durum) och en vertikal del som utgör en liten, posterior del utav näsans skiljevägg samt den bakre delen utav näshålans laterala väggar.
Concha nasalis inferior
Nedre näsmusslan på näshålans laterala sidor. Eget ben.
Vomer
Plogbenet. Oparigt ben som utgör bakre, nedre delen utav näsans skiljevägg.
Palatum durum
Den hårda gomen. Utgörs utav maxilla och den horisontella delen utav os palatinum.
Mandibula
Underkäksbenet.
Os hyoideum
Tungbenet. Hjälper till vid tung- och svälgrörelser genom att skapa en hävarm för de involverade musklerna. Hålls på plats utav muskler och senor.
Arcus zygomaticum
Okbågen. Består utav både os zygomaticum och os temporale.
Processus zygomaticus ossis temporalis
Den bakre delen utav arcus zygomaticum som tillhör os temporale.
Processus temporalis ossis zygomaticus
Den främre delen utav arcus zygomaticum som tillhör os zygomaticum.
Blodkärl huvud & hals
Arteria carotisA. carotis interna
A. carotis externa
A. facialis
A. temporalis
Vener med samma namn
Blödning från huvud hals regionen kan vara besvärlig. Det är svårt att komma åt och blödningen blir svår att stoppa. Vid borttagning av visdomständer kan det exempelvis vara lätt att komma åt buccalisvenen och orsaka en böjning.
Viss mimiskt muskulatur är ringformad, vilket är lite speciellt. Om en skada inte sutureras ordentligt kan orbicularismusklerna läka på ett sådant sätt att muskelfästerna dras in och det blir en grop.
Vad det gäller trauma för ansiktets muskler så gäller inte 6 timmar regeln. Det kan ha gått upp till 15 timmar och det går bra att suturera. Det behöver inte bara sekundärläka. I munhålan gäller upp till 24 timmar. Det bästa om man (eller ens barn) slagit sig och exempelvis bitit igenom läppen är att få det behandlat av KK än av någon annan specialist. Föreläsaren anser att limning inte bör ske i ansiktet. Suturer ska göras tunna och de ska tas bort efter 5-6 dagar. Utvändigt använder man sig inte av resorberbart materialt, insidan går det bra dock. Det blir mycket bättre resultat med suturer än lim och strips. Om muskler drabbats så ska de sutureras först och sedan de övre lagen.
Kranialnerver
Vi har 12 s och de styr mycket av huvudets och halsens funktionerVid sinusit så påverkar n. infraorbitalis som går genom sinus maxillaris (i taket) och den blir irriterad vid inflammation.
N. lingualis kan påverkas vid borttagning av visdomständer. Det kan också ske att en tandläkare lägger anestesi så att n. lingualis drabbas, vilket då kommer att påverka motoriken.
Skallben:
neurokraniet
Skallbas
Adenoid
Tuba audiva
Gom
Svalgvägg
Sinus maxillaris
Sinus frontalis
Sinus ethmoidale
Sinus sphenoidale